snart sista natten med bitterfittan

arg. glad. imponerad och upplyst.

och när vi ändå är inne på temat.
vilket arsle ingmar bergman verkar ha varit.

i sanning

om det känns som man själv står still
och alla andra rusar förbi. kanske varvar.

då är det i sanning dags att knyta på sig skorna.

*nytt fjantigt ordspråk

kunna använda tappade ord

På väg ska jag vara. Lugn.
Rörlig men inte fysisk. Med men inte i fokus.

Tar in. Se på. Tappa ord för att aldrig hitta dom igen. Upptäcka något smart och sen inte kunna använda det. Tankens kraft. Omöjlig.

gungigt

Marken gungar under mina fötter igen. Får hålla mig i ett staket för att inte rasa ihop medans jag väntar på bussen som snart tar mig till mitt barndomshem. Åker samma väg som jag, när jag var liten, kände varje sväng på. Om jag blundar ett tag vet jag ändå precis var jag är. Och alltid vet jag vart jag är på väg. Inte precis som varje dag. Man vet inte vad som händer. Men där bussen böljar fram, gungar marken under mina fötter.

trevliga spin-offer

lillan går fram till mamma som står nyduschad framför spegeln. klappar henne på rumpan och säger nakenfis. kort och gott. en av ett par trevliga spin-offer av att slänga sig naken i en liten takpool utan uppvärmning.

minnas sommardagar och tjurrusningar ut i kallt långgrunt kustvatten och försiktiga steg nedför stegar och bryggor i ljummet mörker. som sommar fast brittsommar.

överhängande hot

de gamla damerna går med böjda ryggar. som om de duckar för överhängande hot. om regn. eller en oberäknelig knyck. eller ett startryck på vagnen vi är på. jag vill fråga varför och försäkra mig om att jag inte en dag hukar runt likadant.

fighter.

grungehöst kom.
jag är beredd och väntar på vår fight.

fodrade gummistövlar. rutig skjorta och illasittande jeans.
jag passar dåligt i mössa. men letar efter den perfekta huvan.

dare me?

det är att förväntas av alltet

fann en tanke i ett block.
måste hitta skrivarpapper.
måste spara tanken. om blocket försvinner.



Nu är jag sådär påväg igen. Det blir mer verkligt på ett tåg
i hög hastighet. Min resa trummar framåt. El-ledningarna
över spåret brevid dansar, rytmiskt, svänger. Ibland i takt.

Lyfta blicken. Mer aktivt välja vardag och verklighet.
Hur det ska bli. Måste jag
nödvändigtvis veta det innan jag börjar nästa resa?

Det som ändar blir en naturlig omstart. Eller ett nytt blad i min oskrivna bok. Acceptera att det enda jag vet är att saker ändras.
Det är naturligt,
det är att förväntas av alltet.

Bekvämligheten måste ligga inom mig. Nyfikenheten framåt.
Lugnet i förändringen och styrkan i viljan och kunskapen.

svettas i solen

är lite besviken på att typ enda spellediga helgens kvällar spenderades i lugnets hemma vrå. även om lördagen nog är godkänd ändå. fan ta er upptagna vänner. eller nästan iallafall.

testar istället utelivet i gävle, helsingborg och kalmar nästkommande helger. hmpf..

plus. rumble fred på colors nu på onsdag. inte missa.

svett. svett. svett.

imorgon köper jag bok

älskade verkligen hanna hellquists sommarprat idag.

imorgon köper jag karlstad zoologiska. som jag av oförklarliga skäl ännu inte införskaffat. fråga mig inte varför. jag har ju längtat. men glömt bort i allt plugg och hemsidebygg och portfolio.

det är något i det raka tilltal som jag alltid gillat i hennes kåserier. och de små pauserna och perfekta intonationer som såklart innfann sig i uppläst version gjorde det extra fint.

och hur snyggt hanna hoppar. från kärlekshistorier till könsstrukturer. från det självklara enkla valet till det objektivt smarta. från att ha blivit slagen i ansiktet till att jag som lyssnare står där i trappuppgången utanför festen och ser en man slå till en kvinna i ansiktet för att hon precis skrattat till.

det kan vara hoppen som gör det. de små förskjutningarna. perspektivförändringarna.

hoppas hitta dem i boken också.