kunna använda tappade ord

På väg ska jag vara. Lugn.
Rörlig men inte fysisk. Med men inte i fokus.

Tar in. Se på. Tappa ord för att aldrig hitta dom igen. Upptäcka något smart och sen inte kunna använda det. Tankens kraft. Omöjlig.

gungigt

Marken gungar under mina fötter igen. Får hålla mig i ett staket för att inte rasa ihop medans jag väntar på bussen som snart tar mig till mitt barndomshem. Åker samma väg som jag, när jag var liten, kände varje sväng på. Om jag blundar ett tag vet jag ändå precis var jag är. Och alltid vet jag vart jag är på väg. Inte precis som varje dag. Man vet inte vad som händer. Men där bussen böljar fram, gungar marken under mina fötter.

trevliga spin-offer

lillan går fram till mamma som står nyduschad framför spegeln. klappar henne på rumpan och säger nakenfis. kort och gott. en av ett par trevliga spin-offer av att slänga sig naken i en liten takpool utan uppvärmning.

minnas sommardagar och tjurrusningar ut i kallt långgrunt kustvatten och försiktiga steg nedför stegar och bryggor i ljummet mörker. som sommar fast brittsommar.

överhängande hot

de gamla damerna går med böjda ryggar. som om de duckar för överhängande hot. om regn. eller en oberäknelig knyck. eller ett startryck på vagnen vi är på. jag vill fråga varför och försäkra mig om att jag inte en dag hukar runt likadant.

fighter.

grungehöst kom.
jag är beredd och väntar på vår fight.

fodrade gummistövlar. rutig skjorta och illasittande jeans.
jag passar dåligt i mössa. men letar efter den perfekta huvan.

dare me?