Plötsligt uppfylls jag av känslan av att jag förstår nästan allting. Oklart om det är en helt igenom positiv upplevelse. Men utvecklande med all säkerhet.
Jag förstår de som skiter i allt och flyttar ut på landet med den de älskar. Jag förstår den som balanserade upp mig när jag snubblade runt, men ännu inte hur. Jag förstår alla känslorna. Jag förstår hur jag agerat och varför. Jag förstår innebörden av att vara fri, även om man är två. Jag förstår det jag inte ville att man skulle kunna finna logik i. Jag förstår det invecklade och trasiga i att älska men inte kunna ha. Jag förstår för mycket för sent.
No comments:
Post a Comment