satt på vagnen imorse och höll på att dö långsamt inifrån. jag var hungrig. för sen till veckans sista arbetsdag som dessutom skulle börja med ett stormöte. och lite stressad för att jag trodde att jag skulle bli tokuppläxad för en jobbig kund från torsdagen.
då dök de upp. nördarna från brunnsparken.
de hade ett eget språk. en egen svensk-amerikansk-nörd-hybrid-version av något jag snappat upp från Napoleon Dynamite/valfri tokrolig amerikansk nördfilm. det var underbart befriande att lyssna på när dom pratade om lite vadsomhelst. sättet de förde samtal på var fascinerande. och hade jag inte redan varit försenad hade jag nog suttit med till chalmers för det höga nöjets skull.
att jag inte fann mina nycklar när jag kom fram till kontoret gjorde mig ingenting.
4 comments:
Ähum, skälet till att jag inte känner igen det där som du skriver om - MEN har spenderat fem-sex år på Chalmers - måste vara att jag också pratar så där?
Eller är det en ny åkomma?
jag VILL försöka studera fenomenet vidare innan jag ger ett definitivt svar på din fråga. men sannolikheten är nog stor att så är fallet..
kram
sis
på fråga A svarar jag kanske och på fråga B också kanske alltså
haha de börjar frodas i Göteborg. man hör ju det på lång väg, massa oväsentligt skitsnack inbäddat i svåra adjektiv.
Post a Comment